Pirayan har varit hemma hos oss i tre veckor.
Cinco har snabbt lärt sig SITT å LIGG, och han kommer i rusande fart till Husse & Matte när vi övar HIT, mellan oss.
Vi har fått en Tuff liten boxer! Han vill gärna testa våra regler, om han verkligen måste lyda dem... En sådan fostran slutar alltid i en suck efter att ha försökt alla trotsande variabler.
Skorna är en lockelse. Trots att vi e strängaste sträng när han sätter sina tänder i dem, kan han stolt, med fin cirkelformad svansföring, komma trippande med en utvald Dojja mitt framför näsan på oss! Vi ler medan vi bannar!
En mer morgontrött hund har vi aldrig sett maken till! Det är besvärligt när man är både kissis å bajsis å samtidigt så trött att täcket är den bästa snuttefilt man kan ha! Cinco gör sig så tung så tung, kanske man slipper...
Örontejp.
Efter en vecka med tejpade öron,
är de äntligen fria igen! ...nästan...
Oj, vad hårt den sitter!
Pilla, slita lite, bli biten, klippa, vatten, pilla, pilla, klippa å pilla...
Nu e de nästan kala och tejpen har bosatt sig på högra örat!
Men öronen är vackert formade! Som tur är!
Vi utövar tålamod med tuggande best,
och inom sinom tid kanske vi får bort resterande tejpbit.
Tidigare inlägg, på Ateljé 73-83:
