Visar inlägg med etikett Our Day Will Come. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Our Day Will Come. Visa alla inlägg

lördag 27 augusti 2016

Dagboksanteckningar...

Bloggen har krympt mer och mer i takt med att Facebook har tagit över dem dagliga berättelserna, och sedan så är ju inte livet statiskt, så allting fortsätter inte som förut.
Cinco blogg får stå kvar som dagboksanteckningar över åren.
Håll till godo, det finns lite guldkorn!

måndag 12 augusti 2013

Sensommarsim!

Jag och Cinco har tagit (sen)sommarens första simtur! Det var nog inte så frivilligt från vår bådas sida, men ack så skönt!
Ja, det var väl på tiden, för Mama tyckte, att NU borde Cinco lära sig. Slut på fegheten i strandkanten, Cross kan ju!
Mama, alltså jag, hade några dagar innan beslutat mig för, att stärka min hunds självförtroende. Jag kavlade upp byxbenen och klev ut i skogssjön där hundarna lekte och skulle nå fram till pinnen som jag kastat ut. Fast besluten att uppmuntra cinco till att simma ut och ta den.
Husse ingrep varnande att jag skulle komma att halka på allt det hala! Ett självsäkert neejdå från mina läppar slukades snart i ett slurpande om foten och den nya dyra sandalen som försvann ner i dyn: Jag sitter fast!
Husse funderade mest på om sandalen följde med upp! Som tur var, så spretade jag med tårna, så den satt kvar! Men jag blev mer blöt än Cinco.
Denna dag tog jag kopplet och ledde grisen ut i vattnet. Visst kan han simma, bara man hjälper till lite galant!
Jag var bättre förberedd på bottenmaterialet och viktiga klädesplagg och mobiltelefoner var varsamt undanlagda innan. Så vi badade båda två. Jag för Cinco´s skull, och han för min!

fredag 22 mars 2013

Semlor, en önskan om tulpaner, en vårstädning som dröjer och en nyinflyttad.

Som sagt, den där egentliga storstädningen, den dröjer lite. Mama borde sätta fart!
Hon tycker nämligen hemmet är för vintersmutsigt för att föra in en sådan dyrbar klenod som tulpaner, när hon dessutom måste avhålla oss fyrbenta från att, antingen äta upp hela kalaset, eller välta omkull hela vasen!

Men egentligen är det nog den litet smått i smyg, växande sockermagen av alla semlor, som hindrar henne från att få på sig städbyxorna. Skoj var det minsann när hon satte sig på huk, och den översta byxknappen for! Pjiong, sade det!

Visst FÅR hon väl äta semlor, OM hon nu nödvändigtvis vill! Men, dela med dig, kärring! Försöker med olika strategier varje gång, smyger..., går mer direkt på,...stirrar, provar att attackera bakifrån... Lönlöst!

Vi har visst fått en ny medlem i hushållet! En svart korsspindel! Mama har inte hjärta att häva ut den, då hon tycker att det är alltför kallt utanför, och att det lilla livet inte skulle klara sig. Mig gör det inget. Det är flugor som jag är intresserad av, inte spindlar. Våren kommer nog, kanske tillslut, och då får spindeln komma ut igen...

onsdag 7 december 2011

Men som på en total överraskning, så kom den, ...



...snön!
Inte till morgonpromenaden, men himlen var aprikosfärgad. Till frukost hade frosten bitit asfalten, men inte mer än så.
Så kom den plötsligt, till ackompanjemang av diskborste, kaffekopp och Amy Winehouse´s låt "Our Day Will Come":*


... If we just wait a while 
...No tears for us 
...Think love and wear a smile

Cinco fick "kanonkuleända" och tyckte det lilla som hunnit komma var helt himmelsk!
Det var lite mindre underbart för Matte som såg det säkrast att korta upp kopplet så nästan framtassarna hängde i luften, för om man håller på att släpas ut i trafiken nedför en backe för att Cinco får för sig att han skall bajsa just där, så tar man sig lite överdrivna försiktighetsåtgärder!

*