12-12-12

Tolv, tolv, tolv, klockan tolv minuter över tolv...
Ja, vad har vi att vänta?

Vi såg en film häromdagen, på min begäran. 2012 - Doomsday. Jag hade så höga förväntningar på denna film, men redan efter introt ville jag stänga av... Vill Du inte veta handlingen i filmen, sluta att läsa, för här kommer en snabb genomgång:

Specialeffekterna, ja det var länge sedan man såg så fåniga; - Aargh! Jag faller ner i ett avgrundsdjup, aaah!

Det mest spektakulära (för mig som sjukvårdsutbildad) var den döende mannen som vägrade att knäppa upp sina händer - OM han nu hade lyssnat till sjukvårdarna så hade han kunnat bli räddad!??
- Vi har ju så bra teknologi! gnällde sjukvårdaren efteråt. Men ingen av dem gjorde ens en basal hjärt- och lungräddning. Mannen som blödde behandlades med några pappersdukar och personalen var helt utan handskar. Så ska jag också börja behandla blödande döende patienter! - INTE!

En hjälpsam man i filmen erbjuder sig att vara chaufför, klarar av att väja på vägen för smattrande hagel, men blir penetrerad av en hagelklump mitt igenom bröstbenet! Han måste haft en allvarlig mineralbrist, må jag säga!

I ren Amerikansk anda - en kunnig far som varnar sin dotter som, självklart vägrar sätta sig i säkerhet för undergången som är på väg. Men fadern har absolut inte tid att förklara i sitt första varnande telefonsamtal vad som är på gång - spänningen hänger i luften! Nä, faktiskt inte.

Tja, så mycket mer än så hände inte, lite samtal här och där.
Lyssna på musiken dock! Så mycket intensitet i en film där absolut ingenting händer - Jo, London börjar brinna, bl.a. Men oroa er inte - specialeffekterna avslöjar att det är fejk. Puh, en så´n tur.

Läs lite fler recensioner [2012-Doomsday].

Så stolt som bara en Mor kan vara!

- Och visst känner man sig som en stolt mamma, som ser på sin lille grabb, som om han var den vackraste i hela världen!
Hon ser förbi de där små, små skavankerna som egentligen skulle göra honom till en äkta "Prins" och en stor vinnare i alla sammanhang.
Men han är Min, bara Min!

Året som hittills har passerat:

Familjen flyttar till ett annat Län i mitten av året

Gossarna har hjälpt till i flytten: Cross har naggat flyttlådorna i kanterna och plockat ur saker som Mama har "lagt fel".

Cinco har varit så vänlig att NÄRA inspektera hur jag packat lådorna, och slickat på tejpen; trots att Mama har försökt övertyga honom om att det fäster SÄMRE på så sätt! ...Men icke!

Det är skönt att ta en paus i städandet:

Då gör vi lite träning på plan , bl.a. platsliggning: Även Matte fick prova på momentet, då Cinco´s lina hade lindat sig kring ankeln, och med ett gällt skrik satt jag på den regnvåta marken med rumpan!

En dag på resande fot:

Efter en liten visit vid en sjö, mitt i skogen, blev Herrarna lite småsumpiga.
Tillbaka till bilen spatserade Cross vid sidan om stigen, varefter det hörs ett STORT plask och plums.
Vid en liten titt över mosskanten, ses Cross simma med huvudet under vattenytan i ett djupt vattenhål, och ta sig upp i rena förskräckelsen!

Matte, makaber som hon är, gladde sig då pälsen blev något mer ren från träsksump.
Cinco, tyckte sig nödgad till att se vad Crossen hade för galej för sig, och inte många sekunder senare står också han med huvudet under vattenytan!
Matte överväger att hjälpa, men överlåter snabbt åt Cinco själv till att ta sig upp, vilket han med flera skutt snart har avlägsnat sig från gropen.
Med lätt stirrande ögon står de på stigen, förfasandes över vad det just var som hände; Matte står framför och har fasligt roligt åt dem båda två!

En Canicross-Dubbel:

Detta görs genom att haka fast ett sk. dubbelkoppel i Herrarnas HURTTA-selar, och sen är det bara att hänga med i farten!
På vägen som vi "crossade" fram på, belönade vi oss själva med en badpaus. Mattes första bad för i år!
Cross vaktade Mama, och såg till att hon kom i land ordentligt genom att möta henne mig vid åkanten.

En Road Tripp...

...till "gamla kära Gästrikland", mé Mr.Cinco Balinco, och Mr.Cross-Man.
Den utflyttade tvåan behövde städas ur.
Herrarna i sällskapet var väl knappast till ngn hjälp. Om de nu efter annan försökte, så gjorde de det inte tillräckligt bra, för Matte valde att göra allt själv.
Kanske ett dumt beslut, för hon fick minsann arbeta själv i 5 svettiga timmar, medan Herrarna latade sig.

Bästa Veteran 2011

Grattis!
I stamtavlan för Bol´s Bonnie Prince finner vi, på 3:e plats bland årets Bästa Veteran,
Fuiyamas Fuego, hos SWEDBOX boxerkennel.

Se bild på: [Svenska Boxerklubben]