Lååångsaaam...

Japp! Det är min hund det!

Husse kom in efter dagens promenad, något förtvivlad över denna hund! Men inte är det något fel på min lilla tjocksmock inte!
Han kan ju inte rå för att Husse blivit så van med Cross´ propellerrörelser och förmåga att befinna sig överallt på en gång, så att låna min sege godisgosse måste ju helt klart vara en ren förbryllelse!

Cinco går långsamt, reser- & lägger sig långsamt, snurrar runt på plats i bädden som en långsam väderkvarn i stilla vind; han reagerar långsamt, dröjer sig kvar, trött, han har till och med förmågan att lyssna långsamt!...
Men; tjååång!...Ivääääg!
Ja, han é en riktig liten luring den gossen! Springer gör han som ett godståg!

Cinco håller koll!

Med en helt nyvunnen självsäkerhet har Cinco förändrats de senaste dagarna.
Vaktandet har tagits upp igen här hemma. Det moffas och morras när något inte är som det ska, och Cinco är först på plats till att undersöka det som misstänks vara farligt; inte ens Cross hänger med i vändningarna just nu!

Mitt i natten var Cinco tvungen att påminna oss om att Vi glömt att släcka akvariet, vilket nu lyste upp i rummet och kastade mystiska skuggor i rummet.
När "felen" var åtgärdade och omgivningen var luktad på, så kunde natten återgå till det vanliga snarkandet...

Två nybörjare

Dagen togs tillvara med träning på GBK, medan solen lyste varm på plan. Papa tog sig an att träna ett "återigen-nybörjar-mama-cinco-par".
Ingen lätt uppgift må Jag erkänna!


Efter en lång sjukperiod är Matte tillbaka på planen; och det är nästintill att börja om helt pånytt. 


Cinco och Matte fick återuppta kontakten i fria följet - Matte, med sin fantastiskt dåliga kroppskontroll, hade fullt sjå med att hålla ordning på sina egna två ben, axlar och riktning att gå, som att hålla kontakt med Cinco.
Men avslutet nådde resultat med ställande och läggande under gång.

Spårhund!?

Sopbilen; stor som ett hus, svängde ut från gårdsplanen, och ut på gatan. Cinco stod tryggt kvar fastän chauffören tog ut svängen och kom rätt så nära med vidundret.
Vi gick över vägen och passerade ett blött hjulspår som sopbilen lämnat efter sig, och Cinco sög tag i doftspåret och gjorde en svepande sökning - Mycket snyggt!

Mama jobbar mycket; men Papa har tagit med sig grabbarna ut till spårskogen; och tydligen har Cinco gått som en Prins i spåret!

Så, nu är det bara att köra på med Cinco´s naturliga fallenhet, med Mama bakom.

En dag i Falun med GDLO och DHK

6 maj 2012, Cinco och Husse gör sig redo för...

...Södra Dalarnas Draghundsklubb, DHK.

Klara, färdiga, ...

...draaa!

Boxer v.s. Am. Cocker Spaniel

Cinco och jag promenerar förbi en av villorna i området. Grindarna till gårdsplanen står öppna.

Amerikansk Cocker Spaniel.

- Nej! Han har stuckit! Utropar en kvinna.
Sen får hon syn på Cinco som tittar intresserat tillbaka på henne.
- Hej! Säger hon glatt till honom; ropar sedan till mig: - Bli inte rädd om du möter en liten svart Cocker Spaniel!

Jag nickar, drar segt i kopplet och går snabbt vidare med min snart tvååriga boxer. Såg hon överhuvudtaget vilken ras som passerade?

Jag håller ögonen öppna efter den svarta lilla hunden, som skulle kunna dyka upp bakom vilket hörn som helst.
Jag har ett stort leende på läpparna en lång bit framöver, när vi fortsätter vår promenad...

Motion!

Lokaltidningens reporter går på stan och frågar folk om de skall till att motionera i sommar.
Jo, tack!
Cinco och jag har redan börjat!

Midjebälterna har äntligen kommit på posten - efter att ha varit slut i varenda butik vi sparkat ned dörrarna till...
Vi är lika motiverade, Gossen och jag. Selen sätts på och vi hakas fast i varandra och fram spurtar vi. Cinco har inte riktigt fattat charmen i att dra än, men han ser så happy-happy ut, när han slänger ett leende över skuldran av mina glada tillrop, då han pinnar på lite extra framåt.

Stackars lilla tjockis. Cinco alltså!
Ingen kondis...
Det är ofta man får släpa på honom i kopplet sista biten.
Men det skall vi råda bot på!