Det är pest och pina när en flockmedlem går utanför dörren och Cinco inte får följa med.
Man gråter och gnyr ut sitt tjut i stötar.
Helst av allt sitter man vid ytterdörren och väntar olyckligt!
Det spelar ingen roll om det var Matte eller Husse som gick, eller att den ene av dem är kvar i huset... Livet är lika eländigt ändå!
Och om man inte får vara med; om dörren är stängd eller den hemska farliga grinden står framför dörrkarmen, så sitter Cinco och tittar, eller ligger alldeles intill och hoppas... Snart får jag komma in... Jag sover en stund.
När Husse och Matte är samlade på samma plats, då är allt bra trivsamt! För det är DÅ Cinco har tid för sig själv, att gå på egna äventyr, och göra sådant som han inte får. Som exempelvis att äta chips till frukost, gott gott!
