Jaa, så enkelt kan tyckas, att bara gå iväg till tvättstugan. Men nej. Det blir liksom liiite mer komplicerat.
Man måste ge sin tid till en hund i taget ibland, och då är det planering som gäller. Speciellt om man är själv till att sköta bestyren i hemmet och Husse förvärvsarbetar så Matte kan roa sig på lönen sedan...
- Går jag med honom först, ...och sedan den svängen med honom, så är inte han ensam hemma för länge...!? Strategi är ledordet!
Det här var visserligen ett tag sedan, men reflektioner kommer ju så ofta efteråt.
Så här var det: Cinco var rastad (och därför självklart trött enligt Matte, altså helt utslagen till att göra något på egen hand). Sedan Cross: en lugn "kortis"-promenad. Huga den syn som mötte mig när jag kom innanför dörren! Blodröda flisor på vardagsrumsmattan!!! Det var inte blod, men skrämmande nog en brytbladskniv. Inte en skråma på Cinco turligt nog!
Husse gav stränga order om att nu måste Matte lova att begränsa Cinco´s utrymme när hon denna dag skulle gå till tvättstugan. Matte lovade dyrt och ärligt, att Ja, det skulle hon göra.
- Men... turen till tvättstugan skulle bli så kort så kort... När jag då kom tillbaka så tuggade Cinco så gott så gott på Husses bankdosa! Vi hade ju tänkt använda den till att betala räkningar så snällt, som seden är sådär i slutet av månaden. Räkningarna blev betalda...lite sent.
