Tre nätter i rad har lilla familjen tagit nattliga promenader.
Orsaken till detta?
Diarré, och mycket diarré i dessa små vovvemagar.
Matte hade bakat kakor, -Mums, mums, de är goda att få! Sitter man fint får man mera!
Märgpipa och stort kalas, Husse köper STORA ben!
Cinco såg ut som om han tänkte: -Är det sant? Får jag verkligen detta goda! Jag kan knappt tro det!
Cross skyddade sitt med dovt "mmorrr", bara Cinco nuddade honom med tanken...
Nätterna har bjudit på vackra promenader med trumpetande fanfarer från litet Cinco-anus.
Inatt var Crossen tvungen att bräcka brorsan, han rusade in på toaletten, kissade sig tom på golvtrasan, cirkulerade runt och lade av en ko-blaffa, råkade trampa i detta sedan han var klar...trodde jag ja!
Cross började cirkulera runt på golvet för att göra av med sista diarré skvätten, och vid detta laget hade jag en valp med alla fyra i bajs! Och denne lille gosse sover med oss...
Vid tiden för "make-om-och-hjälp-paniken-i-rösten" så hade jag en avduschad langad hund utanför badrummet, två egna fotsulor halkandes på valpavföring, samt en utställningsklar valp - glatt nyligen med i: "diarré-på-alla-fyra-gemenskapen".
Skura, torka, byta vatten, svabba, "- stanna Cinco", duscha varje tass, skura, fram med ny golvtrasa, "- ut härifrån", in i buren,"- förbannat!"
- Snart skiter väl Cinco också... Vid klockan 05:15 är det dags... "- Ut, snabbt i panik, nu gäller det!"
Matte ser fantastiskt rolig ut i hårspolar, slarvigt påklädd i olika stilar - för smått och för stort, utan glasögon.
Kopplar loss Cinco, söla ner sig får han göra själv...kallt och rått ute, Matte fryser, vill in!
Till sist är Cinco borta, helt borta. Ser inget, hör inget, står där ensam med hårspolarna och fasar...idag ska vi ju på utställning...så springer aspiranten bort!
När Cinco väl syns i Mattes suddiga blickfång har jag knepet att ta till, viftar med en av de rosa hårspolarna efter att ha dragit ut den ur håret... Fast!
En diarré-tur till innan vi går in, nu kopplad.
På håll skäller en liten arg Chihuahua! Den kommer åt vårt håll och sätter sig tillslut på en gren - det var en Skata.
Skatan som skällde.
