Eller snarare: ingen placering alls!
Hade det nu funnits en vit rosett, en helt blank, hade vi fått den, för exteriörbedömningen var helt perfekt - nästan...
Inte heller hos den här kolossen var utställningshumöret på topp. Han hade suttit så fint och väntat på att hans valp klass skulle till att starta.
Inte många sekunder gick tick tack inne i Ringen förrän han började precis lika dant som Cross hade betett sig tidigare.
Nu började Mattes panik att sprida sig till tröstlöshet.
- Vad är det med dig? Varför beter du dig så här?
Han hoppade, skuttade, bet och var allmänt omöjlig. Tillslut lyckades vi få till ett fint trav så hans kvalité syntes igenom, men i bedömningen av resterande valpar, då vi liksom de övriga, bads lämna ringen för bättre koncentration hos bedömande valp, upplevdes han som en trotsig och protesterande tonåring.
Det tog ett tag innan killen kom till lugn sans igen - Matte och Husse stod bredvid, med svettpärlor i ansiktet, och med bitter frustration över en så dålig uppvisning.
- Det här går åt pipan!
Men så vacker han var, klart mest musklad bland de andra, och skallen, ja den hade jag noterat dagar innan att den börjat bredda sig, nu skall bara kroppen till att hänga efter!
Valparna sov hela resan hem, med undantag av en kisspaus, som mer var ett nödvändigt ont, än någon enastående fantastisk utevistelse.
Under den här dagen har Temat: Sömn spelat högt på Zzsnarkande strängar här hemma!
Trötthet och energi behöver tas igen.
